Sju tips till nybörjarkomiker

Här är några misstag som är vanliga bland nya standupkomiker. Om du är en bra komiker så kanske du tycker att allt det här är självklart. Jag skrev artikeln till min förra blogg när jag själv bara hade kört standup ett 20-tal gånger, men nu efter ett hundratal gig, så framstår de här råden som ännu viktigare.

1. Var ingen slöfock. Lägg ner tid!
Det tar flera år att lära sig spela instrument, trolla, eller göra akrobatikövningar tillräckligt bra för att dra en publik. Att bli en bra komiker är lite lättare. Det är kanske därför som komikerscenen har en förmåga att dra till sig slackers (unga män) som gärna vill gå rakt från sofflocket till scenen, och bli stjärnor utan att anstränga sig ett dugg. Men även om det går snabbare att bli en hyfsad komiker än att bli en hyfsad jazzdansare eller operasångare, så går det inte automatiskt. Och även om du uppträder på en gratisklubb, så har publiken lagt ner tid på att gå dit, vänta på dig och lyssna på dig. Därför bör du lägga ner tid på att skriva, repetera, och utbyta kritik, även om du är amatör.

2. Var nykter på scenen.
Det här kanske är en no-brainer, men i alla fall. Du kanske har roligare med alkohol, men ditt material blir knappast roligare. Om du tycker att en öl före giget hjälper dig att slappna av, så behöver du hitta en annan avslappningsmetod, annars kommer du behöva den där ölen varje gång, och du kommer inte ha någon öl att tillgå om du ska köra bil hem, eller uppträder på ett alkoholfritt evenemang. Om du kommer till klubben med dina kompisar, och de dricker öl, så kan du börja imponera på dem redan innan showen börjar, genom att stå emot grupptrycket. Och inget är så respektlöst mot publik och klubbvärd som när en komiker är stupfull på scenen.

3. Fumla inte på klubben. Fumla i förväg inför en liten publik.
Alla komiker fumlar i början av karriären. Du kanske har dåligt material, glömmer bort material, tar skämt i fel ordning, säger fel ord, klantar dig med mikrofonen eller något annat. De flesta fummel gör man bara en gång, kanske två. Samla en liten publik som kan ge konstruktiv kritik, och inte blir besviken om du fumlar, så kommer du klara dig bättre när du går upp på klubben. Vissa säger att det är svårare att uppträda för fem personer än för femtio. Men någon gång måste vara den första.

4. Sex eller andra tabu-ämnen räcker inte, du måste vara rolig också.
När en komiker börjar prata om sex, bajs, knark eller något annat tabu-ämne, så är det oftast några i publiken som skrattar, även om det inte är några skämt i sig. Det betyder inte att det går att bygga upp ett helt set kring att beskriva ett samlag eller ett toalettbesök. Det måste finnas skämt också. Du får bara skratt när du börjar prata om tabu-ämnet, sedan är det förbrukat. Du kan möjligen få ett andra skratt, om du går ett steg till, och pratar om pedofiler, bajsporr eller tidelag. Men sedan har du kommmit till vägs ände. Om du börjar din rutin med att prata om det snuskigaste du kan tänka dig, så är publiken redan avtrubbad, och då är det svårt att fortsätta. Ett beprövat knep är att prata om något helt vardagligt, och att använda en antydan till sex eller något annat tabu-ämne som punchline, utan att egentligen börja prata om det.

5. Hellre nytt och medelmåttigt material, än gammalt och bra.
Så, du har gjort succé på ditt första gig, och är välkommen tillbaka till klubben en andra gång. Du funderar på att köra precis samma material som förut, eftersom du vet att det funkar. Det kan bli ditt största misstag. Även Stockholm är så litet, att många kommer ha hört dig två gånger. Och om man har hört en komiker köra precis samma rutin två gånger, så är man sällan sugen på att höra samma komiker en tredje gång, även om det var bra. Då är det nästan bättre om du skriver något nytt (och kanske behåller dina bästa punchlines). De som hör dig andra gången kommer åtminstone lägga märke till att du har förnyat dig. Och även om det är sämre än ditt gamla material, så är det nytt.

6. Säg inte att du är tråkig, säg att du är nybörjare.
När man drar ett olämpligt skämt till vardags, så brukar man säga "förlåt, det där var inte roligt" och återgå till allvaret. I standup kan man inte återgå till allvaret. Det finns flera sätt att släta över ett opassande eller misslyckat skämt, men om du säger att du inte är rolig, så kommer publiken ta dig på orden, och se dig som en torrboll. Däremot går det bra att säga att du är nybörjare, eller att du är ny på just den här klubben. Då kommer publiken bli positivt överraskad när du verkligen är rolig.

7. Håll dig under fem minuter, dvs under fyra minuter.
På amatörklubbar kan långa listor av komiker som uppträder länge, göra att kvällen blir sen. Visst, proffskomiker kör ofta uppemot en timme, men det betyder inte att det är proffsigt att köra länge. Det beror på att det bara är proffsen som har så genomarbetat material att det räcker länge. De allra flesta komiker klarar bara att hålla stämningen uppe under fem minuter. Använd tidtagarur när du övar, och minns att det kommer ta längre tid på scenen när du är nervös och svamlar och tar pauser, och du förhoppningsvis får några skratt och applåder. Om ditt material är för långt, spara delar av det till nästa gig!

Fortsättning följer...

Svenska Motståndsrörelsen stresstestar riksdagshuset

I skrivande stund står ett flertal medlemmar av den nynazistiska organisationen Svenska Motståndsrörelsen vid Riksdagshusets entréer, med bomb- och vapenattrapper. De deltar i en olydnadsaktion som de kallar "stresstest av den svenska parlamentarismen".

Svenska Motståndsrörelsen har gjort sig känt för att underkänna Sveriges parlamentariska styre, och föreslår övergång till diktatur.

Partiets talesman låter hälsa: "Det finns enorma risker med att samla folkvalda politiker för att stifta lagar. Framför allt är det möjligt att sätta landets styre ur spel genom en terrorattack mot riksdagens lokaler. För att upplysa svenska folket om dessa svagheter i vårt politiska system, har vi genomfört detta icke-våldsamma stresstest där vi med ickevåldsmetoder simulerar en terrorattack, och tyvärr visar det hur omöjligt det är att garantera säkerheten för folkvalda politiker. Därför är det hög tid att Sverige fasar ut demokratin och övergår till säkrare alternativ."

Nej, detta har förstås inte hänt i Sverige. Bara nästan.

EDIT: Greenpeaces manifestation blir ännu mer smaklös om man tänker på att de demokratiska institutionerna i ett skandinaviskt land faktiskt blev utsatta för ett "stresstest" så sent som 2011.

Sydafrikasyndromet

 Sydafrikasyndromet är en situation där en person eller en grupp, som varit engagerad i en samhällsfråga, tar åt sig äran, när det utvecklas i en positiv inriktning, när deras insatser i själva verket har varit ganska oväsentliga.

Exempel
Västerlänningar som anser att de stoppade apartheid i Sydafrika genom att låta bli att köpa sydafrikanska varor. I själva verket demokratiserades Sydafrika av sydafrikanerna själva.

Claes Borgström som ville att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM 2006 i Tyskland eftersom prostitution är lagligt där. Under fotbolls-VM var prostitutionen i Tyskland mindre utbredd än väntat. Borgström gissade att det var hans förtjänst.

Storstockholms Lokaltrafik behövde en ny bussdepå för bussarna på Lidingö. De planerade att bygga depån i Lidingös enda industriområde. Lidingöcentern, och några andra, protesterade mot depån eftersom tomten ligger nära natur, och nära bebyggelse. Det är bara det att alla platser på jordytan antingen ligger nära natur, eller nära bebyggelse. Nu vill SL i stället lägga depån i Värtahamnen. Lidingöcentern tycker att det är deras förtjänst att bussarna hamnar i innerstaden i stället.

Min kommentar
Jag har alltid tyckt att epidemier är dåliga. Genom att ta emot vaccin, har jag bidragit till deras utplåning. Därför tycker jag att folk ska tacka mig, i stället för WHO, Röda Korset och Läkare utan gränser, för att polio och mässling snart är utrotade.

Jag tycker också illa om organiserad brottslighet, och brukar inte stödja den. Hylla mig för att Södertäljemaffian sitter bakom galler, och strunta i polisens och vittnenas insatser.

Heart Comedy kör podradio!

Ni kanske har missat det till nu, men på Heart Comedys hemsida finns min och Leones podradio. Hittills har vi tre avsnitt med spännande gäster. Mycket nöje!

Hur andra ser mig

Min tolkning av ett internetfenomen som varit aktuellt senaste veckan:

Recension: Ola Aurells ensamrevy

Den komiske trubaduren Ola Aurell har synts på många standup-scener med sånger som är både nördiga och obscena, någonstans mellan Tom Lehrer och Björn Rosenström. Dessa sånger utgör den stora behållningen i Ola Aurells ensamrevy. Som jag tidigare nämnt, är det modigt, på gränsen till dumdristigt, att sätta upp en egen show, innan man har kommit upp på verklig proffsnivå, och samlat massor av material. Ola har precis kommit upp till den gränsen.

Olas material håller nätt och jämnt stilen de 70 minuter som revyn pågår. Flera av de monologer som fyller ut mellan låtarna, har ett genomgående tema av borgerlig stelhet, som passar Olas framtoning, och är överraskande roliga till en början, men efter en del upprepningar börjar man längta efter nästa musiknummer. Där blandas olika typer av komik på ett mer uppfriskande sätt, och Ola har haft den goda smaken att lägga de mer bisarra texterna sist i programmet, så publiken inte hinner bli helt avtrubbad.

Han kommer bäst till sin rätt med sin gitarr, som oväntad inhoppare i en standup-ensemble, på klubbar eller firmafester. Då kan han matcha de bästa komikerna.

Här är Ola Aurells hemsida och här är hans Myspace, med smakprov på låtarna.

"Många av mina bästa vänner är invandrare" 2.0

Texten uppdaterad 13 februari.

Invandrarvänner räcker inte som vaccin mot fördomar
Ett stödargument som är nästan lika vanlig som Jag är inte rasist men... är Jag har många nära vänner som är invandrare/bögar/transpersoner/frikyrkliga eller någon grupp som man inte vill stämplas som fientlig emot. Det är ett ganska ihåligt sätt att komma undan med fördomar och generaliseringar, som innehåller flera tankevurpor. Om du frivilligt umgås med någon människa från en viss grupp, så tyder det åtminstone på att du inte har någon direkt avsky mot folk från den gruppen. Men det är i sig inte värt någon applåd; man kan vara fördomsfull utan att vara hatfull.

Tankevurpa 1: Hur många vänner har du?
Låt oss först anta att vissa grupper kan tillskrivas vissa egenskaper och värderingar. Du har ju fått lära dig en del om det, genom dina invandrarvänner, som du så gärna pratar om. Vilka vänner är de egentligen?

De flesta människor har bara en handfull nära vänner åt gången. Din tandläkare, vaktmästaren på jobbet, eller din granne, är inte dina vänner, om ni inte umgås privat. De här människorna som du anser dig veta så mycket om: utgör de verkligen en så stor del av bekantskapskretsen som du påstår? Tänk dig att du har födelsedagsfest eller gifter dig. Hur stor andel av de gäster som du bjuder in, och som kommer på festen, är muslimer? Flator? Funkisar? Ryssar? Eller vilken grupp du nu påstår dig vara så väl bekant med.

Tankevurpa 2: Har dina vänner ens försökt lära dig något?
Nåväl, låt oss anta att du faktiskt har flera förtroliga vänner med utländsk bakgrund. Har du lyckats lära dig något av dem?

Om din mexikanske vän är lat, skulle det vara bevis nog för att mexikaner i allmänhet är lata? Det kanske är så att mexikaner i allmänhet är flitigare än svenskar, men din mexikanska vän råkar vara ovanligt lat, och därför tycker det är skönt att bo i Sverige, där hans lättja är mer accepterad? Spontana intryck från en person, är sällan nog för att beskriva hela etniciteten. Det är svårt att föreställa sig någon homo- eller bisexuell som skulle säga Alla straighta gillar hårdrock, mina straighta vänner gör det. Enda sättet som du verkligen får veta något av dina vänner, är om de berättar om sitt eget folk.

Tankevurpa 3: Har dina vänner rätt?
Nåväl, låt oss anta att dina utländska vänner faktiskt har berättat om sin ursprungliga kultur. Litar du blint på dem?

Om din kinesiska vän beskriver kineser som skrytsamma, så kan det mycket väl bero på att hon ogillar skrytsamhet i allmänhet. Eller att hon är skrytsam själv, men ursäktar det med att andra kineser skulle vara likadana. Eller att flera av hennes kinesiska vänner råkar vara skrytsamma på ett sätt som inte är typiskt kinesiskt. Eller att hon driver med dig. Eller flera andra anledningar som inte har med kinesers faktiska skrytsamhet att göra.

Tankevurpa 4: Hur många av världens länder vet du något om?
Nåväl, låt oss anta att ryssen, mexikanen och kinesen i ditt kompisgäng har lärt dig det mesta om hur deras landsmän är som personer, och att det visar sig vara sant.

Men i världen finns ungefär 200 länder. Sverige är ett. Och det finns fortfarande 196 nationaliteter, och ännu fler etniciteter utan eget land, där du inte har någon nära vän. Den som helt saknar vänner med utländsk bakgrund, och den som har flera vänner som de har lärt sig mycket av, är alltså ungefär lika okunniga om vilka värderingar och beteenden som är typiska för olika länder.

Eller omvänt: Säg att du är infödd svensk, men bosätter dig i Istanbul. Du blir god vän med en turk, som levt hela sitt liv i Turkiet. Skulle er vänskap göra turken till expert på svenskar, eller västerlänningar? Din turkiska vän uttalar sig sedan nedsättande och generaliserande om andra västerlänningar, till exempel spanjorer, kanadensare eller ungrare. Och säger "jag är inte rasist, jag har en svensk vän." Skulle det uttalandet göra din vän mer trovärdig?

Modebloggande om skor

Hemma har jag fem par Ecco-skodon, vissa i nyskick, andra mer patinerade. Tyvärr har de inte börjat sponsra mig än.

Ingen är profet i sitt eget land: En lärorik motgång

Fysikalen är en spexförening för studenter eller före detta studenter från fysikprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan. Sedan 1999 har jag, till och från, skrivit manus och sångtexter, med ödmjukhet och beundran inför dem som agerar, sjunger (video)  och dansar (video) på scenen.


Jag har länge närt en ambition om att uppträda själv. Under 2011 har jag hittat in på Stockholms standupscen, och fått förmånen att köra (uppträda) på många stora klubbar och evenemang, inklusive Skrattstock-festivalen och Svenska Standupgalan. Tillsammans med Leone Milton har jag också drivit en egen klubb, med bland andra Evelyn Mok (video) och Zeid Andersson (video) på scenen. Väl medveten om att jag än så länge är en nykomling, fortsätter jag skriva, repa och köra på klubbarna i Stockholm.

Mitt första gig i högskolevärlden var i december, hos Ingenjörssektionen på KTH i Södertälje, och ett av dem som gått bäst. Ikväll (lördag den 28 januari) var det middag med 40 andra Fysikalare, efter en workshopdag. På de här festerna framförs gyckel, det vill säga sånger och sketcher med varierande innehåll och kvalitet. Alla på festen, oavsett talang, får framträda på lika villkor.

Mitt bekväma val, var att använda några av mina mest beprövade rutiner. Novisen kan anteckna att en rutin är en inövad monolog, som innehåller några komiska poänger, och ger visst utrymme för improvisation.

Som väntat, blev jag häcklad av mina gamla spexkamrater. En del av spexkulturen, är att från publikplats driva med gamla kollegor som uppenbart tål det (vilket jag gör). För en standupkomiker är det också viktigt att lära sig hantera häcklare. Inte heller var jag förvånad över att responsen var svagare än den brukar vara på klubbgig. En publik som samlats för att höra ett framträdande, brukar vara mer tacksam än en publik som hamnat i lokalen i andra syften. Därför är det svårare att köra standup på fester och evenemang, än att köra på klubb. Men ändå kändes publikresponsen positiv, fram till den sista rutinen.

Vi kan kalla den tennisrutinen. Kaxigt men ärlig kan jag säga att på vissa gig, bland annat på KTH i Södertälje, har jag tvingats vänta ut publikens skrattsalvor för att kunna fortsätta den. Enligt skråreglerna bör material inte publiceras som text. Men här finns en video, där jag avslutar med tennisrutinen. Rutinen har fler sexuella anspelningar än något annat i min repertoar. Den innehåller också några klichéer kring könsroller. Ikväll lade det sordin på feststämningen, och jag lämnade scenen till spridda, krystade applåder.

Efter showen kom en av festdeltagarna fram och påpekade att det fanns folk som kan ta illa upp. Denna deltagare passade också på att nämna andra saker jag gjort bra. Men den omedelbara protesten var tydlig.

En spexpubliks starkaste hyllning till ett nummer är att skandera "Omstart!". Då förväntas artisten ha förberett ett extranummer. Om jag hade fått en omstart, hade jag tänkt framföra en annan av mina rutiner, som handlar om den vanligaste frågan till komiker: gränsen för vad man kan skämta om (video).

Överskrider tennisrutinen gränsen för vad som går att framföra inför tekniska fysiker? Frågan är inte retorisk, utan uppriktig.

En del av sammanhanget, är att många av klubbkomikerna i Stockholm har så grova rutiner att det blir rent obehagligt. Att driva med tabun är viktigt, och vissa proffskomiker, som Jason Rouse, kan dra det obscena till sin spets (video), men när materialet är offensivt utan att ha komisk poäng, så undrar man om sådana komiker förtjänar mer scentid. Min kollega Daniel Nord skrev en debattartikel där han tycker det gått för långt. Magnus Betnér, å andra sidan, påpekar att allt är känsligt för någon, och att det inte går att förbjuda allt (video).

Över huvud taget är det viktigt att anpassa sitt material efter publiken. Det är särskilt viktigt när man uppträder inför en publik som väntat sig något annat.

Det finns andra trådar i denna berättelse, men nu är jag för trött för att skriva ner dem.

Imorgon söndag ska jag se genomdraget av akt 1 i Fysikalen. Det är en helt annan underhållningsform än den som levereras på Big Ben eller andra standupklubbar. Vilken som är roligast, är kanske bara en smaksak.

Vad är framgång?

Framgång är...
...för en treåring, att slippa kissa på sig.
...för en sjuåring, att kunna läsa.
...för en tolvåring, att ha vänner.
...för en 18-åring, att kunna köra bil.
...för en 24-åring, att kunna ha sex när man vill.
...för en 30-åring, att ha ett bra jobb.
...för en 40-åring, att ha en bra familj.
...för en 50-åring, att ha ett bra jobb.
...för en 60-åring, att kunna ha sex när man vill.
...för en 70-åring, att kunna köra bil.
...för en 80-åring, att ha vänner.
...för en 85-åring, att kunna läsa.
...för en 90-åring, att slippa kissa på sig.

Ett dokument som visar att jag friköpt upphovsrätten för mina bilder på The Studio.

Big Ben och Copycat Singers ikväll kl 20

Standupkalendern börjar fyllas av klubb- och företagsgig. Snart kommer en webbplats för Heart Comedy där jag, Leone och Björn kan samla allt vi sysslar med i humorväg. Till dess kommer jag köra den här bloggen.

Ikväll klockan 20 ska jag blanda nytt och beprövat på Big Ben. Samtidigt är det Copycat Singers i TV3, med Christer Sandelin. Så ni har svårt att undvika mig!

Svart blogg för slacktivism

Idag har jag härmat Wikipedia och gjort bloggen svart. Vete sjutton om någon amerikansk politiker bryr sig. Men snyggt är det väl?

År 2032: Programmeringsbranschen fortfarande patriarkal

Statens Nyheter (Genuscertifierad) den 16 januari 2032

Jämställdhetsverkets nya statistik för programmerare är ingen munter läsning. Trots årtionden av hedervärt jämställdhetsarbete, är fortfarande 55 procent av yrkeskåren män. Andelen manliga chefer och projektledare i programvarubranschen är hela 59 procent. Det är mer ojämställt än i tekniksektorn i stort, där anställda med eftergymnasial kompetens till 63 procent är kvinnor.

"Programmerare är en maktposition, med högre lön än genomsnittet", säger Jämställdhetsverket generalsekreterare Beatrice Gudrunsdotter. "Dessutom öppnar programmeraryrket för missbruk. Vi har flera brottsfall där män med sina programmeringskunskaper kunnat kringgå licenssystemet för porr och datorspel." Licensen för destruktiva medier infördes 2021 för att förebygga mäns våld och sexuella övergrepp, som en utökning av den statliga internetlicensen. "Jag tänkte påminna om att det bara är två år sedan Nackafallet. En man kvinnomisshandlade en kvinna, och vi vet att han hade sett det pornografiska tv-programmet 'Tutti Frutti' åtminstone en gång." Gudrunsdotter hänvisar till regeringens vision för våld i samhället: att mäns våld mot kvinnor ska upphöra helt, och att mäns våld mot män ska hållas på samma nivå som på sent 1900-tal. Antalet våldsbrott utförda av kvinnor ökade kraftigt fram till 2019, då en lagändring omdefinerade många av dessa handlingar som nödvärn.

Remissinstansen Genusinstitutet har studerat programmerarkulturen och identifierat en patriarkal subkultur med rötter i förra århundradet. Ett av deras förslag är att det tillfälliga befordrans- och anställningsförbudet för män, som idag endast har kunnat användas offentlig sektor, ska kunna påföras de kooperativ och statsföretag som fortfarande har patriarkala problem. Direktör Valerie von Crusenstierna berättar för SN att förbudet medförde att polisen och kriminalvården idag har en majoritet av kvinnor bland de anställda, och kvalificerad majoritet av kvinnor bland cheferna. Men åtgärden var inte tillräcklig för att skapa jämställdhet bland brandpersoner. Där fick männen i befälsposition omplaceras till återvinningsbranschen, tills jämställdhet var uppnådd. "Exproprieringen av privata storbolag fick gubbkapitalisterna att lämna landet, detta kan vara en lika betydelsefull reform" säger von Crusenstierna. Robin Inezdotter, institutets manlige representant, håller med. Men något totalförbud mot programmering tror inte Crusenstierna på. Det är bara motiverat i verksamheter som visat sig omöjliga att göra jämställda, som ishockeyindustrin. Den sista ishockeymatchen i Sverige spelades 2025. Crusenstierna är inte orolig för svårigheter att omplacera männen. "Inte många känner till att Sverige redan på 1900-talet hade läger för unga män, där de under ett år fick utföra hårt, farligt och ofta okvalificerat arbete med spartanskt boende, mot nästan ingen betalning alls. Tänk så mycket av mäns löner vi kunde spara in genom att återinföra dem. Med sådan effektivisering går det inte längre att skylla på att feminism är dyrt."

En annan åtgärd är att införa ytterligare en obligatorisk termin i genusvetenskap på ingenjörsprogrammen, även för de ingenjörer som redan är yrkesverksamma. Den föreslås finansieras med en höjning av manstillägget på inkomstskatten. Victoria Lillienhök på fackförbundet Genusvetarna är nöjd, och räknar med ytterligare ett hundratal arbetstillfällen i branschen.

Tillbaka

Just nu har Stockholmsfolket tekniska problem. Jag kommer blogga här tills det löser sig.

Om du vill ha kontinuerliga nyheter, så rekommenderar jag min twitter: https://twitter.com/#!/ToreK