Tre vänner: en präst, en läkare och en ingenjör, spelade golf tillsammans. Under rundan fick de syn på tre personer, som spelade dåligt, till och med för att vara nybörjare. Eftersom de blockerade banan genom sitt långsamma spel, gick vännerna och frågade en vaktmästare vilka de nya spelarna var. Vaktmästaren berättade att det hade brunnit i klubbhuset en månad tidigare. Tre modiga brandmän lyckades släcka elden, men förlorade synen i branden. Golfklubben gjorde brandmännen till hedersmedlemmar, och fast de var blinda ville de lära sig spela golf, och klubben hade överseende med att de förhalade spelet.
Prästen var mycket rörd av berättelsen, och sa:
- Jag ska nämna de här modiga männen i min förbön på söndag.
Läkaren svarade:
- Jag känner en ögonspecialist som kanske kan hjälpa de här männen.
Ingenjören var tyst ett tag, och sade sedan:
- Varför kan de inte spela på natten i stället?
1 kommentar:
Jag tror att en av anledningarna till att man inte föreslår dem att spela på natten är att uppoffringen är central - man känner sig inte lika snäll om man inte offrar något och det är känslan av att vara snäll som är det viktiga, inte att någon får spela golf.
Skicka en kommentar