Under hösten har jag haft en hel del att göra med Sveriges kvällspress (Aftonbladet och Expressen/GT/KvP) och gratispress (Metro och Stockholm City), och därför har jag också en hel del åsikter.
Människor i den utbildade medelklassmiljö där jag har min bakgrund älskar att moralisera över sådana tidningar. Det är lätt, eftersom kvällspressen frossar i kändisskvaller, naket och bisarritet, och gratispressen håller utgifter för journalistik i botten. (Mitt gage för medverkan i Metros nöjespanel var ett par lussebullar och en mugg svag-glögg.) Välkammade akademiker vill inte ha skvaller eller lågbudgetartiklar i tidningen, de vill ha saklig och genomarbetad information om händelser som påverkar våra vardagsliv. Säger de.
Själv ser jag inget fel i att några tidningar ger större utrymme till bröstchocker än riksdagsdebatter, eller att andra bara är annonsblad indraperade i TT-telegram - så länge folk är medvetna om att de inte är riktiga nyhetstidningar.
fortsättning följer
februari 25, 2006
februari 17, 2006
Tuffingar med putande läppar?
Varför går de flesta tonårskillar som ska spela tuffa runt och putar med läpparna?
Är det snuset och cigarretterna som slitit ner munmusklerna? Eller tror killarna att stora läppar gör dem till afroamerikanska gangsters? Det senaste verkar mest troligt eftersom putande läppar är korrelerat med ljus hy, smör i håret, baskettröjor och lika begränsat ordförråd som P:lo R-b:to.
Är det snuset och cigarretterna som slitit ner munmusklerna? Eller tror killarna att stora läppar gör dem till afroamerikanska gangsters? Det senaste verkar mest troligt eftersom putande läppar är korrelerat med ljus hy, smör i håret, baskettröjor och lika begränsat ordförråd som P:lo R-b:to.
Fotboll, nördar, fotbollsnördar och nördfotboll
FCZ handlar om nördar som inte kan spela fotboll. Är det inte fördomsfullt att antyda att nördar inte kan spela fotboll?
Jag har många nördiga fysikerbekanta av båda kön som är bra till riktigt bra på fotboll. Dessutom finns många ickenördar som inte skulle ha en chans mot FCZ. Det går till och med att beskriva fotbollsproffs som nördar - även om liknelsen inte stämmer fullt ut - killen som var bäst på fotboll på högstadiet var betydligt mer respekterad av tuffingarna än han som var bäst på matte.
Orsaken till att FCZ utgörs av nördar är inte att nördar skulle vara särskilt mycket sämre än ickenördar. I stället handlar det om att nördar är mer intressanta personer än vanliga killar med vanliga beteendemönster.
En dum grej med marknadsföringen av FCZ är sloganen "Från nörd till fotbollsproffs". Nördar är vi fortfarande.
fortsättning följer
Jag har många nördiga fysikerbekanta av båda kön som är bra till riktigt bra på fotboll. Dessutom finns många ickenördar som inte skulle ha en chans mot FCZ. Det går till och med att beskriva fotbollsproffs som nördar - även om liknelsen inte stämmer fullt ut - killen som var bäst på fotboll på högstadiet var betydligt mer respekterad av tuffingarna än han som var bäst på matte.
Orsaken till att FCZ utgörs av nördar är inte att nördar skulle vara särskilt mycket sämre än ickenördar. I stället handlar det om att nördar är mer intressanta personer än vanliga killar med vanliga beteendemönster.
En dum grej med marknadsföringen av FCZ är sloganen "Från nörd till fotbollsproffs". Nördar är vi fortfarande.
fortsättning följer
februari 12, 2006
Önskelista för nästa gala
Efter att ha bevistat Fotbollsgalan, Rockbjörnengalan, Nöjesguidengalan och P3 Guld-galan live har jag börjat fundera över vad som egentligen behövs för att göra en bra gala. Ett par idéer:
* Prisklasserna bör väljas så att mottagaren inte är för stor för att komma på galan. På Fotbollsgalan, till exempel, borde de flesta priserna vara reserverade för spelare i svenska klubbar, eftersom Henke, Freddie och Zlatan tydligen värderar sina klubbkarriärer högre än en gala i kalla Norden. (Det sägs att Idrottsgalan "fuskar", och att Sörenstam och Pärson hade blivit lovade pris om de dök upp. Heder åt Annika och Anja att de i alla fall var där.)
* Konferenciererna ska ha självdistans. Förutom Nobelfesten finns ingen svensk gala som förtjänar att ta sig själv på fullt allvar.
* Komiker behövs, och deras manus bör vara familjevänligt.
* Könsseparerade kategorier (bästa manliga/kvinnliga) bör tas bort från alla galor utom Fotbollsgalan.
* Artisterna som uppträder ska vara folkkära, alternativt ha kultstatus. Repertoaren ska vara lättsmält, publikfriande och totalt opretentiös. Om det är en musikgala så är det okej att slänga in en debutant.
* Alla herrar ska följa samma klädkod. Det är vulgärt att blanda smokingar med mörka kostymer.
* FCZ ska ha parkettplats, helst uppblandade med Kopparbergs/Göteborg FC.
* Prisklasserna bör väljas så att mottagaren inte är för stor för att komma på galan. På Fotbollsgalan, till exempel, borde de flesta priserna vara reserverade för spelare i svenska klubbar, eftersom Henke, Freddie och Zlatan tydligen värderar sina klubbkarriärer högre än en gala i kalla Norden. (Det sägs att Idrottsgalan "fuskar", och att Sörenstam och Pärson hade blivit lovade pris om de dök upp. Heder åt Annika och Anja att de i alla fall var där.)
* Konferenciererna ska ha självdistans. Förutom Nobelfesten finns ingen svensk gala som förtjänar att ta sig själv på fullt allvar.
* Komiker behövs, och deras manus bör vara familjevänligt.
* Könsseparerade kategorier (bästa manliga/kvinnliga) bör tas bort från alla galor utom Fotbollsgalan.
* Artisterna som uppträder ska vara folkkära, alternativt ha kultstatus. Repertoaren ska vara lättsmält, publikfriande och totalt opretentiös. Om det är en musikgala så är det okej att slänga in en debutant.
* Alla herrar ska följa samma klädkod. Det är vulgärt att blanda smokingar med mörka kostymer.
* FCZ ska ha parkettplats, helst uppblandade med Kopparbergs/Göteborg FC.
februari 11, 2006
Lite politik
Jag kommer, så långt som möjligt, avstå från att diskutera politik i denna blogg, men ibland är det svårt att hålla sig därifrån.
I går censurerade svenska staten privata massmedier efter hot från främmande makt. Senast det hände var under andra världskriget, när svenska staten hindrade pressen från att bli alltför kritisk mot nazismen.
Sverigedemokrater må vara idioter och muhammedkarikatyrerna må vara smaklöst hädande, men om det ska vara någon vits med yttrandefrihet så ska den även omfatta idioter som sprider smaklöst hädande budskap.
Kära regering. Jag kan stå ut med att ni snor våra mål mot Djurgården, bara ni håller er borta från censorsaxen.
I går censurerade svenska staten privata massmedier efter hot från främmande makt. Senast det hände var under andra världskriget, när svenska staten hindrade pressen från att bli alltför kritisk mot nazismen.
Sverigedemokrater må vara idioter och muhammedkarikatyrerna må vara smaklöst hädande, men om det ska vara någon vits med yttrandefrihet så ska den även omfatta idioter som sprider smaklöst hädande budskap.
Kära regering. Jag kan stå ut med att ni snor våra mål mot Djurgården, bara ni håller er borta från censorsaxen.
februari 09, 2006
Vad en nörd inte är
Den 19 januari skrev Henrik Arvidsson en artikel om nördar i DN Kultur. Bloggaren Staffan sågar artikeln och har ett antal viktiga poänger. DN-artikeln kanske kom till under en sån här replikväxling:
- Kvällspressen skriver massor av grejer om FCZ. Ska vi inte ta och haka på det?
- Vi kan ju inte skriva några ytliga kändisreportage, det är ju deras grej.
- Men kan vi inte göra det som en analys om "nördtrenden"? Bill Gates har det ju gått bra för, och Kanal fem ska göra nån ny nördsåpa, och ... äsch, du kan säkert komma på nån till bra pitch.
- Okej, men jag har inte tid med nån research.
Det kan vara på sin plats att klargöra vad en nörd inte är.
* Nördighet sitter inte i accessoarerna. Nördighet handlar inte i första hand om att läsa Tolkien, surfa på Internet eller bära glasögon - många tvättäkta nördar vet inget om vare sig Gandalf, Firefox eller dioptrier. Nörd är den som inte följer flocken, och inte förstår, eller bryr sig, om hur man blir populär.
* Nördar är inte trendiga och kommer aldrig att bli. För 15 år sen var Internet (som då mest utgjordes av BBS:er och Usenet), Tolkien och glasögon udda, och därför klassiska nördaccessoarer. När Ringen-filmerna kom blev Tolkien trendig, och därför vågade ickenördar skryta med att de hade läst böckerna. När WWW gjorde Internet lättanvänt fick det den kritiska massa av användare som behövs för att bli av med nördigheten. När glasögon blev mode så var de inte nördiga längre. Accessoarerna har blivit trendiga, men inte nördarna själva.
* Nördar är ingen subkultur. Vanliga människor, subkulturella människor och nördar blir igenkända på sina accessoarer. Vanligt folk väljer prylar som jeans, tribaltatueringar och listpoplåtar för att visa att de hänger med. Subkulturalister väljer prylar som palestinasjalar, converseskor och svartsmink för att uttrycka värderingar och skilja av sig från omvärlden.
Om nördar använder typiska nördprylar så är det inte för att visa att de hänger med eller för att verka speciella. De har läst Tolkien för att böckerna är bra. De har använt Usenet för att det är ett praktiskt verktyg. De har burit glasögon för att de är lättare att ta hand om än kontaktlinser. (Korrelation mellan utbildning och närsynthet är ett intressant forskningsfält, hjälp mig gärna leta länkar.) Nörden bryr sig inte om att visa tillhörighet till någon nördgemenskap.
Det finns visserligen många nördar som dessutom är gothare, syntare eller tillhör någon annan subkultur. Jag tillhör själv den studentikosa subkulturen, som likt många andra är kraftigt dominerad av nördar. Varför nördar gillar subkulturer är inte uppenbart, men det kan bero på att normerna är tydligare och enklare än de i mainstreamkulturen.
* Nördar är inte töntar. En tönt är en person som jobbar stenhårt för att få social status, men misslyckas. Nörden försöker inte. Exempel: tönten är jobbigt spyfull på högstadiets spritfester, medan nörden sitter hemma. Töntens jeans är sönderskurna på ett genomarbetat sätt - men tyvärr på "fel" sätt, medan nörden har chinos.
* Nördar är inte alltid snälla och trevliga. Man får lätt intrycket att nördar är välvilliga och godtrogna. Nördar är kanske inte sluga intrigmakare - de brukar sakna den personkännedom som krävs för detta - men många nördar saknar empati och föraktar vanligt folk.
* Nördarna har inte vunnit. Ännu. "Nördarnas revansch" är ett populärt tema i Hollywood och tas gärna upp av skribenter när nördaccessoarer som Tolkien, Internet eller glasögon lämnar nördstadiet. Att de flesta nördar blir mer framgångsrika än högstadieklassens tuffingar när de växer upp är en klen tröst för nördarna som går på högstadiet idag. Som en av flickorna i Fucking Åmål (minns inte om det var nördiga Agnes eller coola Elin) sa: "Jag har hellre roligt nu än om 25 år."
* Pretton är inga riktiga nördar. I vissa delar av samhället, som akademiska och konstnärliga kretsar, är det en fördel att ha stenkoll på något väldigt specifikt. Det gör att nördar kan få hög status inom sådana områden. Detta innebär också att ickenördar låtsas vara jättenördiga. De blir pretentiösa - pretton. Det är inte helt lätt att skilja mellan en nörd och ett pretto, men prettot utmärker sig genom sin enorma törst efter cred, respekt och status som nörden saknar.
fortsättning följer
- Kvällspressen skriver massor av grejer om FCZ. Ska vi inte ta och haka på det?
- Vi kan ju inte skriva några ytliga kändisreportage, det är ju deras grej.
- Men kan vi inte göra det som en analys om "nördtrenden"? Bill Gates har det ju gått bra för, och Kanal fem ska göra nån ny nördsåpa, och ... äsch, du kan säkert komma på nån till bra pitch.
- Okej, men jag har inte tid med nån research.
Det kan vara på sin plats att klargöra vad en nörd inte är.
* Nördighet sitter inte i accessoarerna. Nördighet handlar inte i första hand om att läsa Tolkien, surfa på Internet eller bära glasögon - många tvättäkta nördar vet inget om vare sig Gandalf, Firefox eller dioptrier. Nörd är den som inte följer flocken, och inte förstår, eller bryr sig, om hur man blir populär.
* Nördar är inte trendiga och kommer aldrig att bli. För 15 år sen var Internet (som då mest utgjordes av BBS:er och Usenet), Tolkien och glasögon udda, och därför klassiska nördaccessoarer. När Ringen-filmerna kom blev Tolkien trendig, och därför vågade ickenördar skryta med att de hade läst böckerna. När WWW gjorde Internet lättanvänt fick det den kritiska massa av användare som behövs för att bli av med nördigheten. När glasögon blev mode så var de inte nördiga längre. Accessoarerna har blivit trendiga, men inte nördarna själva.
* Nördar är ingen subkultur. Vanliga människor, subkulturella människor och nördar blir igenkända på sina accessoarer. Vanligt folk väljer prylar som jeans, tribaltatueringar och listpoplåtar för att visa att de hänger med. Subkulturalister väljer prylar som palestinasjalar, converseskor och svartsmink för att uttrycka värderingar och skilja av sig från omvärlden.
Om nördar använder typiska nördprylar så är det inte för att visa att de hänger med eller för att verka speciella. De har läst Tolkien för att böckerna är bra. De har använt Usenet för att det är ett praktiskt verktyg. De har burit glasögon för att de är lättare att ta hand om än kontaktlinser. (Korrelation mellan utbildning och närsynthet är ett intressant forskningsfält, hjälp mig gärna leta länkar.) Nörden bryr sig inte om att visa tillhörighet till någon nördgemenskap.
Det finns visserligen många nördar som dessutom är gothare, syntare eller tillhör någon annan subkultur. Jag tillhör själv den studentikosa subkulturen, som likt många andra är kraftigt dominerad av nördar. Varför nördar gillar subkulturer är inte uppenbart, men det kan bero på att normerna är tydligare och enklare än de i mainstreamkulturen.
* Nördar är inte töntar. En tönt är en person som jobbar stenhårt för att få social status, men misslyckas. Nörden försöker inte. Exempel: tönten är jobbigt spyfull på högstadiets spritfester, medan nörden sitter hemma. Töntens jeans är sönderskurna på ett genomarbetat sätt - men tyvärr på "fel" sätt, medan nörden har chinos.
* Nördar är inte alltid snälla och trevliga. Man får lätt intrycket att nördar är välvilliga och godtrogna. Nördar är kanske inte sluga intrigmakare - de brukar sakna den personkännedom som krävs för detta - men många nördar saknar empati och föraktar vanligt folk.
* Nördarna har inte vunnit. Ännu. "Nördarnas revansch" är ett populärt tema i Hollywood och tas gärna upp av skribenter när nördaccessoarer som Tolkien, Internet eller glasögon lämnar nördstadiet. Att de flesta nördar blir mer framgångsrika än högstadieklassens tuffingar när de växer upp är en klen tröst för nördarna som går på högstadiet idag. Som en av flickorna i Fucking Åmål (minns inte om det var nördiga Agnes eller coola Elin) sa: "Jag har hellre roligt nu än om 25 år."
* Pretton är inga riktiga nördar. I vissa delar av samhället, som akademiska och konstnärliga kretsar, är det en fördel att ha stenkoll på något väldigt specifikt. Det gör att nördar kan få hög status inom sådana områden. Detta innebär också att ickenördar låtsas vara jättenördiga. De blir pretentiösa - pretton. Det är inte helt lätt att skilja mellan en nörd och ett pretto, men prettot utmärker sig genom sin enorma törst efter cred, respekt och status som nörden saknar.
fortsättning följer
"Men guuud vad pinsamt"
De flesta ungdomar, från pubertetens början till att det blir dags att stadga sig, är sjukligt besatta av prestige. De lägger ner astronomiska summor på kläder och andra modeprylar. De använder alla medel för att ta sig in på de häftigaste möjliga krogarna. Männen tävlar om hur mycket de tar i bänk. På amerikanska kallas de för "jocks".
Och framför allt håller de så stort avstånd som möjligt från allt som är pinsamt, eftersom det har en förmåga att suga ut deras prestige som en snöstorm suger ut allt värme ur ett par märkesjeans.
Föräldrar är pinsamma. Nördar är pinsamma. Alla yngre årskullar är pinsamma. Musik som folk har hört är pinsam. Klädmodeller som för många människor använder är pinsamma. Nykterhet är pinsam. Fylla är pinsam. Att vara först på dansgolvet är pinsamt. Allt som på något sätt är onormalt eller annorlunda är pinsamt.
Varför måste ni vara såna? Är ni verkligen lyckliga? Kan ni inte lugna ner er och vara er själva?
Och framför allt håller de så stort avstånd som möjligt från allt som är pinsamt, eftersom det har en förmåga att suga ut deras prestige som en snöstorm suger ut allt värme ur ett par märkesjeans.
Föräldrar är pinsamma. Nördar är pinsamma. Alla yngre årskullar är pinsamma. Musik som folk har hört är pinsam. Klädmodeller som för många människor använder är pinsamma. Nykterhet är pinsam. Fylla är pinsam. Att vara först på dansgolvet är pinsamt. Allt som på något sätt är onormalt eller annorlunda är pinsamt.
Varför måste ni vara såna? Är ni verkligen lyckliga? Kan ni inte lugna ner er och vara er själva?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)