På tal om enfrågepartier, så försöker Sverigedemokraterna utveckla en bredare agenda. De har nu tre fokusområden; invandring, brottsbekämpning och äldreomsorg.
Deras invandringspolitik har andra granskat. I stället tänkte jag ta upp problemen med deras kriminalpolitik som består av tre huvudförslag.
SD: "En kraftig straffskärpning för grova och upprepade brott genom bland annat införandet av verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning för de farligaste brottslingarna, obligatorisk utvisning av alla utländska medborgare som begår grövre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfallsförbrytare mängdrabatter på brott."
Först har vi benådning. Det är ett rättsinstitut som funnits sedan antiken, bland annat för att förhindra rättsröta. I Sverige är det regeringen som har benådningsrätt, och även om den används ytterst sällan (och det är ännu mer sällan som dessa ytterst få benådade fångar begår grova brott) så är det en nödvändig och ofarlig rättssäkerhetsventil. Och om SD satt i regering så skulle de ju ändå få bestämma över benådning, eller hur?
Och så utvisning av utländska medborgare för "grövre" brott: Här finns flera oklarheter. Ska personer med dubbla medborgarskap kunna berövas sin svenska medborgarrätt? Och vad är ett "grövre" brott? Utvisning som brottspåföljd för icke-svenska medborgare förekommer redan idag.
Straffrabatt för återfallsbrott existerar inte, snarare är återfall en förvärrande omständighet. Möjligen handlar det om att det maximala tidsbestämda straffet i svensk lag har varit tio år (men det nyligen höjdes till 18 år för mord), så att den som dömts för flera brott i samma rättegång, inte kan få svårare straff än 10 år (med undantag för mord, och de andra brott som har livstid på skalan). Men för den som begår brott, döms, avtjänar straffet, och sedan begår brott och döms i en andra rättegång, så finns ingen rabatt.
SD: Ett nytt system för utbetalningar av skadestånd, där staten garanterar brottsoffren den ersättning de har rätt till, oavsett gärningsmannens vilja eller förmåga till betalning.
Det finns redan statlig skadeersättning för de fall där förövaren inte omedelbart betalar skadestånd. Den stora skillnaden är att skadeersättning omfattar en självrisk, som idag ligger på 1 500 kronor. Men för grova brott blir det en bråkdel av beloppet. (För "vanlig" misshandel med några knytnävsslag utan vårdbehov eller bestående men, ligger skadeståndet runt 10 000. För våldtäkt är skadeståndet på 75 000 och uppåt.) Dessutom kan man som brottsoffer gå till kronofogden för att få ut självrisken från förövaren, så "vilja till betalning" är inget hinder. Och om förövaren inte ens har 1 500 kronor i utmätbara tillgångar, så är självrisken nog det minsta problemet i brottsfallet.
SD: Ett offentligt register över dömda pedofiler samt tillåtande av brottsprovokation under välreglerade former i jakten på så kallade nätpedofiler.
"Pedofilregister" kan förstås se ut på flera sätt. Förmodligen handlar det om att oroliga medborgare ska kunna få ut en lista med bostadsadresser för de personer i en kommun som dömts för sexualbrott mot barn. Till vilken nytta då? Om man vill hindra de här personerna att jobba i till exempel barnomsorg, så går det redan att göra genom att tvinga dem att redovisa ett utdrag ur straffregistret. Den som verkligen tänker begå sexuella övergrepp mot barn, kan hur enkelt som helst skriva sig på en adress i en kommun, bo i en annan kommun, och söka sina offer i en tredje kommun. De som drabbas är de pedofiler som försöker rehabilitera sig, och leva avhållsamma liv på fast adress. Man kan också leka med tanken att instifta ett liknande register för personer som dömts för hatbrott motiverat av offrets etnicitet eller sexuella läggning.
Och hur skulle brottsprovokation gå till? Ska poliser, eller vuxna i samarbete med polisen, utge sig för att vara minderåriga på chat och telefon, och låta pedofilerna bjuda dem på dejt? Ett problem med brottsprovokation är att folk kan dömas för brott som de inte begått utan brottsprovokationen. Det skulle vara ännu värre om folk kunde dömas för brott som inte ägt rum över huvud taget. Det är ju lagligt för vuxna att sexchatta och stämma träff med andra vuxna. Eller vill SD använda minderåriga som beten?
Nej, Sverigedemokraternas politik skapar fler brott än den löser.
Deras invandringspolitik har andra granskat. I stället tänkte jag ta upp problemen med deras kriminalpolitik som består av tre huvudförslag.
SD: "En kraftig straffskärpning för grova och upprepade brott genom bland annat införandet av verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning för de farligaste brottslingarna, obligatorisk utvisning av alla utländska medborgare som begår grövre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis där domstolarna ger återfallsförbrytare mängdrabatter på brott."
Först har vi benådning. Det är ett rättsinstitut som funnits sedan antiken, bland annat för att förhindra rättsröta. I Sverige är det regeringen som har benådningsrätt, och även om den används ytterst sällan (och det är ännu mer sällan som dessa ytterst få benådade fångar begår grova brott) så är det en nödvändig och ofarlig rättssäkerhetsventil. Och om SD satt i regering så skulle de ju ändå få bestämma över benådning, eller hur?
Och så utvisning av utländska medborgare för "grövre" brott: Här finns flera oklarheter. Ska personer med dubbla medborgarskap kunna berövas sin svenska medborgarrätt? Och vad är ett "grövre" brott? Utvisning som brottspåföljd för icke-svenska medborgare förekommer redan idag.
Straffrabatt för återfallsbrott existerar inte, snarare är återfall en förvärrande omständighet. Möjligen handlar det om att det maximala tidsbestämda straffet i svensk lag har varit tio år (men det nyligen höjdes till 18 år för mord), så att den som dömts för flera brott i samma rättegång, inte kan få svårare straff än 10 år (med undantag för mord, och de andra brott som har livstid på skalan). Men för den som begår brott, döms, avtjänar straffet, och sedan begår brott och döms i en andra rättegång, så finns ingen rabatt.
SD: Ett nytt system för utbetalningar av skadestånd, där staten garanterar brottsoffren den ersättning de har rätt till, oavsett gärningsmannens vilja eller förmåga till betalning.
Det finns redan statlig skadeersättning för de fall där förövaren inte omedelbart betalar skadestånd. Den stora skillnaden är att skadeersättning omfattar en självrisk, som idag ligger på 1 500 kronor. Men för grova brott blir det en bråkdel av beloppet. (För "vanlig" misshandel med några knytnävsslag utan vårdbehov eller bestående men, ligger skadeståndet runt 10 000. För våldtäkt är skadeståndet på 75 000 och uppåt.) Dessutom kan man som brottsoffer gå till kronofogden för att få ut självrisken från förövaren, så "vilja till betalning" är inget hinder. Och om förövaren inte ens har 1 500 kronor i utmätbara tillgångar, så är självrisken nog det minsta problemet i brottsfallet.
SD: Ett offentligt register över dömda pedofiler samt tillåtande av brottsprovokation under välreglerade former i jakten på så kallade nätpedofiler.
"Pedofilregister" kan förstås se ut på flera sätt. Förmodligen handlar det om att oroliga medborgare ska kunna få ut en lista med bostadsadresser för de personer i en kommun som dömts för sexualbrott mot barn. Till vilken nytta då? Om man vill hindra de här personerna att jobba i till exempel barnomsorg, så går det redan att göra genom att tvinga dem att redovisa ett utdrag ur straffregistret. Den som verkligen tänker begå sexuella övergrepp mot barn, kan hur enkelt som helst skriva sig på en adress i en kommun, bo i en annan kommun, och söka sina offer i en tredje kommun. De som drabbas är de pedofiler som försöker rehabilitera sig, och leva avhållsamma liv på fast adress. Man kan också leka med tanken att instifta ett liknande register för personer som dömts för hatbrott motiverat av offrets etnicitet eller sexuella läggning.
Och hur skulle brottsprovokation gå till? Ska poliser, eller vuxna i samarbete med polisen, utge sig för att vara minderåriga på chat och telefon, och låta pedofilerna bjuda dem på dejt? Ett problem med brottsprovokation är att folk kan dömas för brott som de inte begått utan brottsprovokationen. Det skulle vara ännu värre om folk kunde dömas för brott som inte ägt rum över huvud taget. Det är ju lagligt för vuxna att sexchatta och stämma träff med andra vuxna. Eller vill SD använda minderåriga som beten?
Nej, Sverigedemokraternas politik skapar fler brott än den löser.
