Den trögflytande såpan

De flesta beskriver FCZ som en annorlunda dokusåpa. Vi som har stått framför och bakom kameran håller inte med - FCZ är ingen dokusåpa över huvud taget. Men vad är i så fall en dokusåpa och vad är FCZ?

Såpoperans uppgång och fall
På 1950 1920-talet uppstod i USA en typ av lättsamma, långdragna dramaserier i radio som sändes på dagtid, med hemmafruar som målgrupp. Eftersom sponsorerna var tvål- och tvättmedelstillverkare fick denna genre öknamnet "soap opera". På 1950-talet flyttade såpoperorna in i tv-apparaterna.

I Sverige var amerikanska såpoperor i hundratals avsnitt - som Dallas och Falcon Crest - populära på 1980-talet. När vi på 90-talet fick svenska motsvarigheter som Rederiet, Tre kronor och Skilda världar började vi, kort och gott, kalla dessa för "såpor", för att skilja dem från seriösa kostymdramer, äventyrsserier och sitcoms. Vi kanske mest associerar ordet "såpor" till något trögflytande och alldagligt (dessutom låter det inte helt olikt "sopor"). Vi har också börjat använda ordet i överförd bemärkelse om skvallerpressens beskrivning av oändliga personliga intriger i verklighetens politik, nöjesliv och sport.

Doku och såpa - nu på samma gång
Sveriges och världens första dokusåpa var Expedition: Robinson 1997. Verkliga människor hade vi sett tidigare i tv i program som Fångarna på fortet, Dolda kameran, Det kommer mera och Jeopardy, men i Robinson råkade människorna ut för saker som förut bara brukade hända påhittade såpakaraktärer:

• Det finns inget högre mål att sträva efter, förutom att stanna kvar i tävlingen.
  
• Det är alltid någons tur att åka ut.
• Deltagarna lever tillsammans, avstängda från omvärlden, och är beroende av varandras sympatier. Även om det finns tävlingsmoment är det omröstningarna som avgör programmet.
• Naken hud, unga deltagare av båda kön och stora mängder alkohol borgar för sex och svartsjukedraman.
• Kameran är alltid på, och fotot är ofta påträngande intimt.

(Förutom kamerorna finns påtagliga likheter med livet som tonåring, se "Varför nördar är impopulära".) Programmen Baren, Villa Medusa, Temptation Island, Big Brother, Harem, Paradise Hotel, Farmen, Club Goa och Riket har apat efter de här elementen utan att tillföra så mycket nytt till genren - utom att deltagarna blivit allt yngre, galnare, kamerakåtare, mer tatuerade och mer silikoniserade. Man har bytt inspelningsplatser, men det spelar faktiskt ganska lite roll om Värtahamnen, Västmanland eller Västindien utgör fond eftersom fokus ligger på deltagarna och deras intriger. Inte så konstigt att originalet Robinson har överlevt de flesta av kopiorna.

Såpa som såpa, det säljer ändå
Dallas-såpoperor, verkliga kändislivssåpor och Robinson-dokusåpor har liknande förutsättningar - maktkamp, sex, allseende kameror, oändlig tid och avsaknad av gemensamma utmaningar. Även publikreaktionerna är lika - såpa är så långt från finkultur man kan komma, och inte många stoltserar med sina såpakunskaper. Men ändå är tittarsiffrorna höga, snacket går kring fikaborden, och kvällspressen säljer lösnummer för miljoner. De flesta människor har tydligen någon inneboende drift att följa andras privata intriger i tidsperspektiv som får sköldpaddor att verka leva snabbt och hårt.

Efter Robinsonprogrammens framgång har mediebranschen och vanligt folk slentrianmässigt börjat kalla nästan all underhållnings-TV utan manus för "dokusåpor". Idol, Let's Dance, Nannyjouren, Top Model - och FCZ - är några realityprogram som genom att bli kallade "dokusåpor" hamnar i oförtjänt dåligt sällskap. FCZ uppfyller inte en enda av de fem punkter som gjorde Robinson till en såpa.

Senast ändrat 4 april, nytt i fetkursiv stil