Varför nördar är impopulära

Många som sett FCZ undrar hur vi står ut med att kalla oss själva nördar. Andra undrar vad en nörd är. Engelska Wikipedia Allsmäktig har en del att berätta.

Men kanske ännu mer intressant är Paul Grahams essä "Why nerds are unpopular".

Referat
Författaren berättar om sin tonårstid på amerikanska high school. Den sociala hierarkin var tydlig, framför allt under lunchen. Man kunde analysera den genom att rangordna matsalsborden från A till E. A-borden var till för football- och cheerleaderlaget och E-borden för funktionshindrade. Själv satt han vid D-bordet, och var alltså så impopulär som man kunde bli utan någon kroppslig defekt.

Men han och hans vänner var ändå bevisligen smarta/intelligenta jämfört med A-borden. De hade höga betyg och imponerande hobbyprojekt. De var nördar. Varför är intelligenta tonåringar inte populära när intelligenta vuxna är det? Varför misslyckas de, som alltid lyckas få alla rätt på proven, med att få de andra elevernas respekt och uppmärksamhet?

Beror det på att de andra eleverna är avundsjuka? Knappast, i så fall skulle alla elever försöka likna nördarna i stället för footballspelarna och cheerleadarna. Beror det på att nördar inte vill vara populära? Icke. Alla vill vara populära, men för nördar finns det något som är ännu viktigare. Nördar vill vara smarta, och det ställer till problem med deras popularitet.

För en tonåring krävs stenhårt arbete för att vara populär. Varje ord och kroppsrörelse räknas, från uppstigning till läggdags. Och de flesta tonåring gör sitt bästa, på bekostnad av studier, familjerelationer och den egna psykiska och fysiska hälsan. Men inte nördarna.

Skolan som fängelse
Men varför är det bara popularitet som räknas för de flesta tonåringarna? Jo, därför att det är det enda som finns att erövra i den slutna tonårsvärlden. Paul Graham jämför high school med fängelser. Enligt honom är kriminalvårdares enda ansvar att hålla de intagna på plats och vid liv - att hindra dem från att rymma, svälta, slå ihjäl varandra eller begå självmord. Annars försöker vårdare ägna så lite tid som möjligt åt de intagna. Och orsaken till att de intagna sitter där är att de inte passar in i det nutida samhället.

Graham påstår att tonåringar är en annan grupp som inte passar in i det nutida samhället. Fram till 1800-talet var de nödvändiga i jordbruket och hantverksindustrin, men i dag behövs de inte som arbetskraft. Han betraktar alltså skolan framför allt som en förvaringsplats, och mycket av undervisningen som meningslös för de flesta elever. Han jämför också med societetshustrur och Ludvig XIV:s hov - alla är exempel på grupper där popularitet är det enda som är värt att sträva efter, eftersom det inte finns några andra utmaningar. Nördarna i tonåren kan hitta sina utmaningar själva.

Nördarna verkar vara förlorare i tonåren, men så småningom kommer de ut i vuxenlivet och blir ofta framgångsrika i högre utbildning och arbetsliv. De flesta av dem som är populära som tonåringar förlorar all sin status när de träder in i vuxenlivet.

Vad kan vi lära oss av nördarnas situation? Kanske att vi i västvärlden behöver en ny typ av skolutbildning och ungdomsverksamhet, där det finns viktigare saker att kämpa för än popularitetstävlingen. Det skulle både nördar och ickenördar vinna på.