september 30, 2006

FCZ är inget makeoverprogram

FCZ är ett realityprogram. Men tittare och skribenter vill gärna kategorisera kulturfenomen så mycket som möjligt, och därför har de försökt inordna FCZ i fack där det inte riktigt passat in. Det kallas ofta dokusåpa. Varför det inte är en dokusåpa av samma snitt som Robinson eller Big Brother har jag förklarat tidigare.

En annan grupp program som breder ut sig över tablåerna är "hjälp-reality", "makeoverprogram", "goodwillsåpor" eller vad man vill kalla dem, där deltagarna saknar något viktigt i livet och får hjälp av proffs att hitta det. Där finns så skilda program som Extreme Makeover, Du är vad du äter, Malmvägen, Carl Jans änglar och Bonde söker fru. Syftet med dessa program är nästan alltid lovvärt (även om det som precis som all annan välgörenhet sker på finansiärens villkor). Många tyckare har bestämt sig för att FCZ är ett sådant program; att nördar utan bollkänsla skulle kunna se fram emot att förändras till ickenördar med bollkänsla. Tyckarna kan använda detta perspektiv för att kunna stoltsera med att ha upptäckt ett trendmönster och oja sig över stereotypa könsroller. FCZ avser inte att förändra deltagarnas personligheter och har inte lyckats med det heller. Vi är inte med för att vi saknar något (man kan vara lycklig utan att vara bra på fotboll) utan för att vi gillar äventyr.

Förvånansvärt också är hur "nördbegreppet", fast det bara använts i avsnitt 1 av FCZ, kunde ge upphov till en rent påhittad "nördtrend" som bland annat ledde till det pinsamma projektet Supernördarna.

Många skribenter har också, i alla haranger om dåliga könsroller, anmärkt på att det inte finns några kvinnliga protagonister i FCZ. Denna kritik är missriktad - flera gånger under säsong 1 blev vi hunsade av det motsatta könet (F91:orna, Vickan, avokado-Sara, de dryga dansöserna etc), och det blir ännu mer tuffa tjejer i säsong 2.

Ändrat okt 2006

september 12, 2006

Kristallen var bättre förr(a året)

Så får jag tillfälle att återvända till ämnet galor.

Vi i FCZ har sett fram mot Kristallengalan. Vi hoppades på att vinna pris, träffa alla stora tv-stjärnor och få festa natten lång. Vi fick allt detta och är innerligt tacksamma. Jag tycker också att alla andra pristagare förtjänade sina kristaller väl. Men i egenskap av galadiva måste jag säga att jag själv inte är helt nöjd med arrangemanget.

Underhållningen - ett skämt men inte roligt
Jag har skrivit att en gala behöver komiker. Sally är ingen komiker. Sally är en enkelspårig, plump farsrollfigur som har fastnat utanpå den seriösa och talangfulla Maria Lundqvist. Ta in Babben Larsson eller Grynet i stället!

En gala behöver också musiknummer. Förra årets Kristall hade ett potpurri med Melodifestivalen, Allsång på Skansen, Idol och Fame Factory som kanske var det roligaste musiknummer jag sett utanför en spexscen. Årets gala hade ingenting.

Inslaget om dramaprogram var svårbegripligt och verkade ha för hög budget. Sketchen med de personifierade kanalerna var övertydlig och verkade ha för låg budget. Den enda som var riktigt rolig var Lars Adaktusson, men även han var bättre förra året.

Kläderna gör mannen - och kvinnan
På inbjudan stod klädsel: fest, vilket är en styggelse för den som kan sin Magdalena Ribbing. De enda klädkoder som går att begripa sig på är högtidsdräkt, smoking, kavaj och möjligen vårdad klädsel.

Jag tycker att gästerna, särskilt damerna (oj, det blev väldigt politiskt inkorrekt), borde ha lagt mer möda på sitt utseende - de flesta såg ut som de kommit direkt från jobbet. Nästan alla kvinnor gillar att klä upp sig till fest (även de som läser teknisk fysik och är mer eller mindre genusmedvetna) så varför bära vardagskläder på årets kanske största högtid? Katarina Sandström var den som skötte sig bäst visuellt.

Ur klädsynpunkt är det förmodligen ett misstag att ha ett heldagsseminarium samma dag.

Priser i skymundan
Sex av priserna snabbpresenterades med grafik, och pristagarna fick komma upp på scenen först till eftertexterna. Visst, publiken blir uttråkad av för många brevsprättningar och krystade tacktal, men det känns ändå som ett olyckligt sätt att presentera priserna. Några alternativ är att dela ut kristallerna före sändning (och visa klipp under sändningen, som på Fotbollsgalan), eller minska antalet klasser. (Det borde gå att slå ihop nyheter/fakta, dokumentär och livsstilsprogram. Jag ser ingen poäng att ha en klass för sportprogram eftersom de flesta sporttittare är ute efter evenemangen i sig (om det inte handlar om glamiouurrr-reportage från Formel 1).)

Hoppa över efterfestfilmningen
TV400, kanalen som de flesta inte ens vet om att den finns, följde upp galan med att springa runt på efterfesten med kamera för att kunna kabla ut livebilder på berusade kändisar. Fel.

Pressen kan bli mer seriös
Dagspressen tar inte galan på något större allvar - vi har blivit drabbade av sakfel som att prisklassen kallades "dokusåpa" och att vi skulle tillhöra Kanal 5. Ett citat från Bert Karlsson utanför sändning var huvudnyheten från galan i en av kvällstidningarna. Alla är där, alla tittar, skriv något vettigt nästa år!