– Han är avundsam. En liten själ. Han kommer aldrig få vara med om det jag är med om, att vara känd över hela Sverige. Att skriva autografer i Ikea-kön och på bensinmackar. Ungdomar skriver brev till mig och hälsar på mig på gator och torg. Det är ingen som vet hur Peter Englund ser ut. Är det inte bättre att vara känd än att sitta och gömma sig i Svenska Akademien?
Min första autograf skrev jag i september 2005 på Ikeas restaurang. Det kanske är något speciellt med Ikea, som sätter folk på samma nivå? Barnen på torget hälsar på mig, även om det är i Sveriges kändistätaste och mest bortskämda och blaserade kommun. Nåväl, det är nästan alltid kul att bli igenkänd, men jag vet inte om det är så avgörande för min självbild som det är för Ranelid.Jag är mer imponerad av Peter Englund som, till skillnad från mig, är en välförtjänt graderad akademiker (i ordets båda betydelser; högskola och bildat samfund). Men han borde ägna sig åt något mer konstruktivt än att reta den uppenbart känslige Ranelid.
Ranelid verkar å andra sidan ha sex appeal som väcker min avund. Eller vad säger ni, tjejer?
3 kommentarer:
Tore, hur ska du hålla ditt kändisskap levande då?
Det är egentligen hemligt, men jag ska dra några vitsar på Big Ben om nån vecka. Ses då!
Han är för rolig, den (själv)gode Ranelid.
Skicka en kommentar